En sak som jag ofta stör mig på är när kiosker och affärer lägger på en kortavgift, för att täcka sina avgifter till Visa och Mastercard mfl. Jag förstår att det kan vara tufft att bedriva en verksamhet som bygger på att man har väldigt höga marginaler på till exempel Coca-Cola och choklad men ganska få kunder. På detta har man säkerligen ofta stora kostnader för hyra som baseras på vilket läge man har, vilket är direkt avgörande för hur många kunder som man får.

Jag köper alltså att kiosken måste täcka kostnaderna för transaktionen på något sätt, men är det bästa sättet att sätta upp en handskriven lapp och sedan ganska barskt meddela kunden även muntligen att den ska straffas med en extra avgift som tack för att han eller hon minskar kontanthanteringen.

Hade jag haft en butik hade nog hellre gjort en studie för att se hur mycket en kund som betalar med kort i genomsnitt handlar för och dessutom kollat hur många varor det oftast blir. Sen hade jag valt att fördela ut korthanteringskostnaden på de olika varorna som jag säljer istället. Det är antagligen det som kommer att ske nu när lagen kring detta ändras och det blir olagligt att ta en avgift för korthantering.

Det är ganska skönt att vi har konsumentverket i Sverige som driver dessa frågor åt oss, så vi kan ägna oss åt att spendera pengar istället.

Tillsammans med två vänner har jag nu lanserat min första riktiga tjänst som faktiskt levererar ett värde.  Det är en sida som heter spenderat.se och som syftar till att hjälpa vanliga människor att förstå hur de spenderar sina pengaroch få bättre koll på sin privatekonomi. Jag har tidigare gjort sajter, men aldrig något som jag verkligen tror ger något av värde till besökaren och användaren.

Jag är glad över att varit delaktig i detta projekt som jag tror väldigt mycket på. Självklart hoppas jag spenderat.se blir en stor succé och jag blir rik, lycklig och kan köpa min första Porsche och helt plötsligt avgudad av det motsatta könet. MEN oavsett hur det går så har jag lärt känna nya människor, lärt mig saker om mig själv och framförallt kommer jag antingen att ha varit med om ett misslyckat projekt eller ett framgångsrikt projekt. Som jag ser det nu så har båda utgångarna något att ge mig i form av erfarenhet.

Nu håller jag tummarna för att sajten kommer att bli grym och att människor blir glada och ledsna av den. Det viktigaste är att den bidrar med värde och att den berör.

Har du en av följande banker så kan du vara med just nu (förutsatt att du har fått en inbjudan),  har du någon annan så kommer den att finnas med inom kort.

• Nordea
• SEB
• Skandiabanken
• Ica Banken
• Handelsbanken
• Swedbank
• Ikano Bank
• American Express
• Länsförsäkringar Bank
• Avanza
• Danske Bank

Vill du veta mer om ekonomi eller följa utvecklingen så föreslår jag att du följer vår blogg.

Jag har precis fått en invite till Google Wave av Ricky (big thank you!) och nu ska det bli spännande att se om det lever upp till förväntningarna. Deras upplägg med ett stängt invite system kan jag tycka känns lite konstigt när man jobbar med ett verktyg för kommunikation. Vi får samma typ av problem som Edison måste fått när han uppfunnit telefonen.

Google Wave känns än så länge rätt rörigt och jag har inte förstått varför det är det nya sättet att samarbeta och  kommunicera. Men det kanske kommer när man fått chansen att testa och labba med det lite mer.

Om det är någon läsare som vet svaret på den frågan så hjälp mig gärna genom att skriva en kommentar.

Vill ni lägga till mig på Google Wave har jag: andreas.ahlenius.se@googlewave.com

Jag läste Walter Naeslunds mycket välskrivna och välformulerade inlägg om Forsman & Bodenfors om hur de hade byggt nya sajten åt Svenska Kyrkan och kom då att tänka på om det egentligen finns någon byrå som hade gjort annorlunda. Sen läste jag den här bloggen där det påstås vara ett aktivt val att inte göra sajten optimerad för sök. Hmm jag vet inte jag.. Nu har även Resumé plockat upp ”nyheten”

Då tänker jag inte på en webbbyrå, designbyrå eller annan byrå som fokuserar på att bygga på webben. Jag tänker på strategiska byråer som ska ha horisonten som riktmärke och tänka långsiktigt. Där en sajt inte bara är kampanj utan en del i ett mycket större spel. Jag tänker mig en byrå som redan i första steget när det gäller positionering och strategiska val för ett företag tänker hur får vi in sök i det här och inte bara grubblar över hur fasen man får ett guldägg eller en klapp på ryggen på Riche.

Finns det sådana? Finns det andra exempel på sajter/kampanjer/länkbeten/whatever som är byggda av välkända byråer som F&B där man verkligen har tänkt till och fått sök som en strategisk kanal för att få trafik. Hjälp mig och fyll på med bra sajter gjorda av byråer med helhetsperspektiv.

Idag är det nästan inget bolag som inte har börjat se över sin bemanning och framför allt sin effektivitet. I en lågkonjunktur är det naturligt att bolagen tvingas att ompröva sina beslut om allt från direktörsbonus till i värsta fall om det är dags att införa kaffekassa igen. Många pratar om att klara, eller rida ut krisen samtidigt som det gäller att vara beredd när det vänder. Vad betyder allt detta? För de flesta av oss betyder det spaltmeter med artiklar om varsel och dystra nyheter vart vi än tittar, och antagligen känner vi någon av de som drabbats om vi inte är en av de drabbade själv.

Men vad är då den där effektiviteten som vi skall öka och hur mäter vi effektiviteten i organisationen? Det lättaste är förstås att göra som vanlig och räkna på omsättning per anställd eller ROS med varför inte införa ett till begrepp som kan användas för att ta temperaturen på effektiviteten? Självklart kan tidigare nämnda begrepp och flertalet andra användas för samma sak men jag tror ändå att detta nya mätetal snabbt ger en signal när det är dags för ledningen att börja tänka till och samtidigt kan det var ett mått på när det börjar närma sig omorganisation. Det nya mätetalet jag vill introducera är: antal chefer per anställd det vill säga chefsdensitet.

Chefsdensitet är ett direkt mått på effektivitet. En chefs uppgifter är att rapportera och delegera samt förhoppningsvis utföra något produktivt arbete. Att rapportera tar tid och likaså delegera därför bör varje chef ha en tidsåtgång som är X antal tidsenheter för varje uppgift som delegeras eller rapporteras. Med ett enkelt resonemang kan då slutsatsen dras att ju fler chefer ju fler tidsenheter.

Misstolka nu inte texten och tro att alla chefer är tidstjuvar för långt ifrån så är fallet. Chefer behövs men frågan är vad är en bra chefsdensitet? Detta är självfallet olika från bransch till bransch och arbetsplats till arbetsplats och till och med olika för avdelning till avdelning. Med lite forskning eller någon svindyr rapport från McKinsey går det säkert att få fram ett standardvärde för olika typer av yrken och branscher. Chefsdensiteten bör vara lägre i en helpdesk än på en marknadasvdelning likaså bör en fabrik ha lägre chefsdensitet än polisen. Detta baserar jag helt enkelt på olikheterna i arbetet och graden av delegering och interaktion som krävs. Ju monotonare arbete desto lägre chefsdensitet. Men detta svarar inte på frågan; vad är en bra chefsdensitet? Är det 1/3 1/8 eller kanske 1/20? Jag vet inte.
Chefsdensitet och effektivitet hör ihop likaså får vi inte glömma bort gruppdynamik. Enligt en rapport från Skatteverket där de jämfört människor med apor kom de fram till att ”den optimala gruppen (eller största möjliga) gruppen för människor är 147,8 personer”. För mig ter sig detta som en väldigt stor grupp och vad jag har fått lära mig bör inte grupper vara så stora. Den stora frågan jag har att ställa skatteverket är, vad kom ni fram till är optimal chefsdensitet på dessa 147,8 människor? Så än en gång vad är en bra chefsdensitet? Jag vet inte, men jag är oerhört nyfiken på att få veta. Kanske vill Mckinsey ta tag i detta? Jag finns här för att förklara mitt resonemang så vi kan få ett bra svar på; Vad är en bra chefsdensitet?