Alla vet att det finns olika sökmotorer, Google, Yahoo och Bing osv. Vi har också insett att Twitter och andra microbloggar snart kan komma att anses vara framtiden för realtidssök. Jag håller helt och hållet med. Jag kan vara ute på ordentligt hal is här, men jag tror ändå att jag antingen slår in öppna dörrar eller eventuellt har upptäckt något.

Jag skulle vilja kategorisera sökmotorer genom att använda Gudfaderns olika karaktärer. (Jag sa ju att jag var ute på hal is, vi får se om jag får ihop det här). Jag läste Jesper Åströms lysande inlägg där han använde Sagan om Ringen som liknelse. Jag gillar inte Sagan om Ringen men jag älskar Gudfadern så jag använder den istället.

Google är självklart gudfadern, den stora sökmotorn som få vill vara ovän med. Google är synonymt med sök. Vi söker inte, vi googlar. Don Vito Corleone är Google.

Realtidssök är rappt och snabbt. Det är den snabbaste formen, den mest aggressiva formen av sök. Microbloggar är den hetlevreade Santino ”Sonny” Corleone.

Nu kommer jag till den sökmotorn som ingen ser som en sökmotor. (Den person som ingen trodde var en blivande Don) Världens största online nätverk av människor är Facebook med mer än 250 miljoner användare. Dessa 250 miljoner människor är länkade ihop med varandra genom godkända vänskapslänkar. Länkar är vad Christian Rudolf skulle kalla, det som får jorden att gå runt. men i detta fallet är det också det som gör att Facebook faktiskt också är en sökmotor. För vart går man om man vill veta mer om en person? Man går självkart till Facebook. Jag tror faktiskt att de smarta pojkarna och flickorna på Facebook nånstans strävar mot detta också. Titta bara på hur de jobbar med att integrera webbsök i sin sökfunktion. Vågar man gissa att sökrutan kommer att växa?

Facebook är en sökmotor, och Facebook är Michael Corleone!
(Jag vet att det hade vart snyggare med en sökning på Michael Corleone, men Facebook ger bara sponsrade sökresultat på vissa sökningar)